Död ved
Död ved har funnits med som en viktig komponent både i den internationella standarden och i det svenska systemet sedan starten. Eftersom död ved behövs för den biologiska mångfalden är det en grundläggande strategi att öka mängden döda stående träd, lågor, högstubbar mm. Hänsyn ska tas till den döda vedens biologiska värde som beror på grovlek, nedbrytningsgrad, trädslag och läge. Kraven har allteftersom specificerats och utvecklats.
I den andra PEFC-standarden tillkom att tidigare lämnad hänsyn ska värnas liksom krav på att skapa död ved även i ek- och bokbestånd. Senare lyftes även säkerhetsaspekten där döda träd som innebär risk för skada på människor eller egendom ska kapas och lämnas i form av högstubbar eller lågor. I den fjärde standarden tillkom krav på att man i samband med uttag av avverkningsrester ska lämna extra hänsyn i form av grova löv- och talltoppar.
Död ved ger liv i skogen
Torra trädstammar och nedfallna grenar må se livlösa ut, men de myllrar av liv. Död ved är livsviktig för tusentals arter. Ändå är den en bristvara i många brukade skogar. Hos Mellanskog har arbetet med död ved blivit en självklar del av vardagen – och PEFC-certifieringen spelar en central roll.
Få saker i skogen är så levande som död ved. När ett träd dör och sakta bryts ner, flyttar en armé av organismer in – skalbaggar, svampar, lavar och många fler. Deras larver blir i sin tur mat åt hungriga hackspettar och andra fåglar. Faktum är att över 5 000 arter i Sverige är beroende av död ved, och nästan hälften av alla rödlistade skogsarter är direkt knutna till den. För Mellanskog, som är PEFC-certifierade, är död ved en naturlig del av kvalitets- och naturvårdsarbetet.
Erik Berglund, internrevisor på Mellanskog, beskriver hur uppföljningen ser ut i praktiken.
– I våra uppdragsrevisioner bedöms både hänsyn till gammal död ved och tillskapande av färsk död ved, säger han. Hänsynen till gammal död ved fungerar överlag bra, och det är endast i undantagsfall som stockar hamnar i bränslesortiment. Resultaten blir som bäst när skördarna registrerar hänsynen digitalt – till exempel när de skapar högstubbar eller sparar grova toppar.
Erik Berglund berättar att det finns en tydlig vilja hos Mellanskogs entreprenörer att ta ansvar för skogens biologiska värden, men att resultaten varierar mellan olika objekt. Där hänsynen fungerar som bäst finns det ofta ett gott samspel mellan planering, teknik och uppföljning.
Lärande och återkoppling i vardagen
Återkopplingen från revisionerna är en viktig del av Mellanskogs arbetssätt. Om gammal död ved som borde ha lämnats kvar påträffas vid avlägg, eller om färsk död ved inte skapats enligt kraven, registreras det som en avvikelse. Då går informationen vidare till ansvariga nyckelpersoner som får utreda och åtgärda bristen.
– Vi kommunicerar revisionsresultaten löpande i olika forum under året, säger Erik Berglund. Dessutom tar vi upp dem i våra SYN-kurser för avverkning och naturvärdesbedömning – där uppstår ofta bra diskussioner mellan planerare och utförare.
Han framhåller att det systematiska lärandet är avgörande för att stärka kvalitetsarbetet över tid. Resultaten från revisionerna leder inte bara till förbättringar i fält, utan också till större förståelse för varför död ved är så viktig.
Digitalisering och större precision
Erik Berglund ser positivt på framtiden. Han menar att digitaliseringen kommer att bidra till ännu större precision i naturhänsynen. Genom att integrera hänsynsuppföljningen direkt i maskinerna blir det enklare att följa upp hur kraven efterlevs i praktiken. Samtidigt betonar han att skogsekonomiska faktorer, som bränslepriser, ibland kan påverka hur mycket död ved som lämnas kvar. Därför är det viktigt att hela organisationen har en gemensam förståelse för varför dessa krav finns.
– PEFC har bidragit mycket till att öka andelen död ved i skogen, säger han. Död ved är en bristvara och en viktig livsmiljö för många känsliga arter. Våra rutiner, kalibreringar och digitala verktyg hjälper oss att hela tiden bli bättre.
PEFC:s standard gör skillnadI PEFC:s skogsstandard lyfts död ved fram som en nyckelfaktor för mångfalden. Befintlig död ved ska lämnas orörd, och minst tre högstubbar eller andra döda träd per hektar ska skapas vid varje föryngringsavverkning.
För Mellanskog innebär det att varje avverkning också blir en investering i biologisk mångfald – och att det systematiska lärandet säkerställer att naturvården utvecklas i takt med tekniken.
Mellanskog – PEFC-medlem sedan år 2000
Mellanskog är en medlemsägd skogsägarförening med cirka 28 700 medlemmar, från Gotland i söder till Härjedalen i norr. Föreningen bildades ur flera sammanslagna skogsägareföreningar med rötter tillbaka till 1906, då Dalarnas Skogsägareförening grundades. I dag har Mellanskog över 270 anställda och en omsättning på mer än 5 miljarder kronor. Verksamheten omfattar hela kedjan av tjänster till skogsägare – från skoglig planering och avverkning till rådgivning, fastighetsförmedling och marknadsföring av virke. Mellanskog är miljöcertifierad enligt PEFC och omkring 40 procent av medlemmarnas skogsareal är certifierad enligt PEFC:s krav. Föreningen har varit medlem i Svenska PEFC sedan år 2000.